Källkritik (Vux, 150424)

Under denna lektion skall vi prata om källkritik och vad man bör tänka på. Jag kommer att ge några exempel på hur man skall tänka kring böcker och webbsidor. Applicera själva det ni lär er på allt annat som är källor (facebook-länkar, bloggar, intervjuer, lärare, bibliotekarier, etc). 

Källkritik är en övning i förtroende – kan jag lita på den informationen som jag har hittat? Det hjälper då att använda sig av några enkla frågor för att just testa om informationen går att lita på.

  1. Vem står bakom informationen? / Vem är författaren?
  2. Hur aktuell är informationen?
  3. Syfte: Vad vill författaren/talaren berätta och vad tycker författaren att jag skall tycka?
  4. Är det bara fakta, eller finns det åsikter?
  5. Kan jag lita på informationen?

En källa kan vara såväl skriftligt som muntligt material. 

Ett källmaterial ger oss information om till exempel en viss händelse.

 

Källmaterial måste ofta tolkas. Kan förmedla två helt olika bilder av samma händelse.

Bokexempel 1: Böcker om Afrika

Afrika är en stor kontinent med en mycket rik historia. Trots detta är det väldigt lite som skrivs om kontinenten och därmed även väldigt dålig kunskap bland svenskar om afrikansk historia och aktuell situation. Här är det väldigt lätt att hamna snett pga förutfattade meningar, eller att man godkänner vad som helst – bara det handlar om ämnet.

Bokex Södra Afrika 1 - Kopia Bokex Södra Afrika 2 - Kopia

Södra Afrika : kamp för befrielse och utveckling är utgiven 1990 avAfrikagrupperna, en svensk solidaritetsorganisation. Denna information hittar man på titelbladet några sidor in i boken.

Här kan man reflektera över ex dessa frågor:

  1. Ålder på boken? Är det fortfarande aktuellt för det ämne som du söker om?
  2. Vilka är organisationen bakom boken – har de någon agenda som man behöver ta hänsyn till?
  3. Vilka är redaktörerna/författarna? Har de skrivit andra böcker och kan man från dessa avgöra om de har något särskilt bakomliggande syfte till deras böcker (läs: dold agenda)?
  4. Finns det annat material (böcker, webbsidor, forskning) som styrker eller motsäger det som skrivs i boken?

Bokex Afrika 1 - Kopia Bokex Afrika 2 - Kopia

Afrika : en kontinents ekonomiska och sociala historia är utgiven 2010 av SNS förlag, ett nätverk av beslutsfattare och opinionsbildare, och skriven av Ellen Hillbom och Erik Green.

Här kan man reflektera över ex dessa frågor:

  1. Vilka är organisationen bakom boken – har de någon agenda som man behöver ta hänsyn till?
  2. Är det bara fakta, eller finns det åsikter? Finns det hänvisningar till annan forskning eller andra källor?
  3. Vilka är redaktörerna/författarna? Har de skrivit andra böcker och kan man från dessa avgöra om de har något särskilt bakomliggande syfte till deras böcker (läs: dold agenda)?

Bokex Boerna 1 - Kopia Bokex Boerna 2 - Kopia

Boerna: hjältarna som blev skurkar är utgiven 2013 av Carlssons, ett bokförlag, och skriven av Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm.

Just berättelser om boerna är ett typexempel på uppfattningar som ändras genom historien. Redan i titeln ser vi att boerna från början var sedda som frihetskämpar men att de när de fick mer makt också fick mer en skurkroll. Det skulle därför vara intressant att jämföra denna bok med en tidigare bok utgiven under en tid då det var mer okej att kallas för boer. Här kan man reflektera över ex dessa frågor:

  1. Är det bara fakta, eller finns det åsikter? Finns det hänvisningar till annan forskning eller andra källor? Detta är särskilt viktigt då titeln antyder att frågan kan vara kontroversiell.
  2. Vilka är redaktörerna/författarna? Har de skrivit andra böcker och kan man från dessa avgöra om de har något särskilt bakomliggande syfte till deras böcker (läs: dold agenda)?
  3. Finns det annat material (böcker, webbsidor, forskning) som styrker eller motsäger det som skrivs i boken?

 

Bokexempel 2: Världspolitik

Bokex Världspolitiken 1 - Kopia Bokex Världspolitiken 2 - Kopia

Världspolitiken efter 1945 är utgiven 1996 av Studentlitteratur, ett bokförlag, och skriven av Peter Calvocoressi. Boken skrevs från början 1968 och detta är en översättning av den sjätte engelskspråkiga upplagan från 1991.

Här kan man reflektera över ex dessa frågor:

  1. Är det bara fakta, eller finns det åsikter? Finns det hänvisningar till annan forskning eller andra källor?
  2. Vilka är författaren? Har han skrivit andra böcker och kan man från dessa avgöra om de har något särskilt bakomliggande syfte till deras böcker (läs: dold agenda)?
  3. Ålder på boken? Är det fortfarande aktuellt för det ämne som du söker om?
  4. Kan jag jämföra med material från någon databas?

 

Bokexempel 3: Böcker om svensk historia

Bokex Bilden av Sveriges historia 1 - Kopia Bokex Bilden av Sveriges historia 2 - Kopia

Bilden av Sveriges historia : fyrtio sätt att se på 1900-talet är utgiven 2005 av Wahlström & Widstrand, ett bokförlag, och skriven av Marika Hedin, Åsa Linderborg och Torbjörn Nilsson.

Boken tar upp Sveriges historia på sätt som kan uppfattas som kontroversiella. Bland annat beskriver de hur boerna i svensk opinion runt år 1900 ansågs som de förtryckta. De beskriver också hur man också kan se på Sveriges roll i andra världskriget. Många fler ämnen tas upp.

Här kan man reflektera över ex dessa frågor:

  1. Är det bara fakta, eller finns det åsikter? Finns det hänvisningar till annan forskning eller andra källor? Tänk här särskilt kring de mer kontroversiella frågorna.
  2. Vilka är författarna? Har de skrivit andra böcker och kan man från dessa avgöra om de har något särskilt bakomliggande syfte till deras böcker (läs: dold agenda)?
  3. Finns det annat material (böcker, webbsidor, forskning) som styrker eller motsäger det som skrivs i boken?

 

Facklitteratur: tips

Läs normalt inte facklitteratur från pärm till pärm. Utnyttja innehållsförteckningen (oftast i början av boken) eller index/register i slutet av boken för att hitta till de sidor som berör just det som du skall skriva om – du sparar tid och även om du kanske behöver läsa fler sidor vid sidan om, så har du i varje fall nu ett grepp om var i boken du skall börja.

 

Källkritik på Internet

Samma saker gäller på Internet som när vi tittade på källkritik i böcker. Det komplexa här är att vem som helst (så gott som) kan publicera innehåll på Internet och att det därmed kan finnas en mångd bra material såväl som dåligt. Det är som vanligt du som måste bedöma trovärdigheten och kvaliteten på materialet innan du väljer att använda dig av det. Det räcker inte med att ”jag inte hittade något annat”, för är materialet du använt inte korrekt så faller det bara tillbaka på dig själv.

 

Tänk i huvudsak på om innehållet är trovärdigt och om du kan lita på webbplatsens utgivare, eller ännu hellre författaren om sådan är utskriven. Det enklaste sättet att avgöra detta är att leta efter rätt delar av webbplatsen som ger en hjälp på vägen till att tänka källkritiskt

Författare/Utgivare

Finns det information om vem som är författaren? (Kolla längst ner på sidan, alternativt där det står ”Kontakt”, ”Hjälp”, ”Om oss”)

Framgår det om det är en organisation, ett företag eller en privatperson som står bakom informationen? Privatpersoner brukar inte alltid presentera sig så tydligt, men om en organisation eller ett företag är seriöst så brukar de också vara noggranna med att presentera sin organisation eller sitt företag.

Webbadress

URL:en kan vara en väg till att förstå avsändaren. Webbadresser, URL:er, är bland annat uppbyggda av huvud- och toppdomäner: www.huvuddomän.toppdomän. De viktigaste delarna här är huvuddomänen och toppdomänen. Exempel:

  • www.skolverket.se – Här är det tydligt att Skolverket är avsåndaren och att webbplatsen ligger under den svenska toppdomänen .se
  • kinginstitute.stanford.edu – .edu är en främst amerikansk toppdomän för högskolor och universitet. Stanford är universitet ifråga som i sin tur har en underdomän ”Kings Institute”.
  • .com – kommersiella företag
  • .gov – amerikanska myndigheter
  • .org – organisationer

Kolla vem som äger domänerna när du är osäker – gäller det domäner under .se kan du använda dig av www.iis.se. För övriga världen gällerwww.allwhois.com.

Hur aktuella är uppgifterna?

Ofta står datum för senaste uppdatering längst ner på sidan. Uppdateras materialet ofta ökar sannolikheten att fakta och länkar stämmer, vilket kan stärka trovärdigheten.

För att se vad som ändrats så kan ni också ta hjälp av Wayback Machine, som arkiverat webbsidor (dock inte alla) sedan 1996.

 

Webbexempel: Hitler

Jämför dessa två olika wiki-artiklar om Adolf Hitler. Ställ frågor som ”Vilken organisation står bakom information”, ”När var den senast uppdaterad”, ”Är materialet trovärdigt och balanserat”, ”Kan man se vilka som är de huvudsakliga författarna/bidragsgivarna”.

  1. Adolf Hitler
  2. Adolf Hitler

1 reaktion på ”Källkritik (Vux, 150424)”

Kommentarer inaktiverade.