Lektion i informationssökning 2014-03-25 (SveSve03)

Uppgiften är att skriva en litteraturanalys utifrån en egen vald roman. Jag kommer att utgå från ett par exempel, men ni kan använda er av tankarna och sökvägarna även inom andra områden. Vi berör även hur man bör tänka källkritiskt kring den information man hittar.

Alex (endast för direkt författarrelaterad information)

Ett bra ställe att börja på är Alex författardatabas. Alla Mediatekets databaser når ni via Mediateket @ Fronter. Om vi exempelvis väljer Émile Zola hittar vi en artikel som till en början ser väldigt kortfattad ut. Här ser man en kortare beskrivning av författaren och dennes böcker, men ni får vara beredda på att få spoilers. Det finns här några sidor till att titta vidare på och då tänker jag särskilt på sidan ”Referenser” där det både finns recensioner från de större tidningarna om just Émile Zolas böcker samt tips på böcker att läsa vidare ur.

Alex är alltså en bra start, men så värst mycket djupare tyckte jag inte att jag kom till att förstå vem författaren är och varför han skriver som han gör. Här behöver man tänka frågan om var författaren till artikeln har fått sina uppgifter från. Här finns i många artiklar inga källor noterade. Hur behöver ni tänka källkritiskt här?

Nationalencyklopedin

Nationencyklopedin kan vi hitta mer information. Där hittar vi bland annat artiklar om naturalism (Émile Zola) och vill du söka på genrer så kan man även här hitta bra material på NE (ex fantasy eller genre). Hittar ni en artikel om just ert ämne så glöm inte att kolla på relaterade eller mer fördjupande sidor. I NE finns fler källor angivna – men bara för att NE innebär en eller ett par författare av artikeln så behöver man för den skull inte lita mer på informationen. Tänk källkritiskt – är materialet verifierbart (alltså – jämför med andra källor för att se om uppgifterna håller)?

Wikipedia

Då inte heller NE gav så mycket så går vi vidare till Wikipedia (ex fantasy). Här får ni inte glömma den engelskspråkiga sidan som ofta innehåller mer information om ämnet (föga förvånande). Här kan vem som helst skriva för att utöka artikeln. När ni skrivit er fördjupningsuppgift kan ni gärna ta tillfället i akt och skapa ett konto på Wikipedia för att själva lägga in delar av det som ni har skrivit (men gör dettta först efter att ni lämnat in uppgiften, så att ni inte fastnar i någon kontroll…). Fördelen med att många kan skriva i Wikipedia är tydlig: Det blir generellt sett mer textmassa. Eventuella fel kan också redigeras bort snabbt. Men det kan också bli många fel som inte upptäcks, då det inte med självklarhet finns någon expert på området som bevakar artikeln. Använd de många källorna i artikeln för att få bättre koll.

Tänk källkritiskt – är materialet veriferbart och kan man lita på att informationen är korrekt?

Andra källor

Författarnas egna hemsidor är också en bra källa. Vi har exempelvis John Green och J R R Tolkien. Författarna kan ha en önskan att framställa sig själva i bättre dager. Deras webbplatser är ju ändå deras fönster mot omvärlden. Tänk källkritiskt – vad vill författaren säga – finns det dolda motiv som måste beaktas?

Bland Mediatekets böcker finns det en hylla som heter G Litteraturvetenskap- där finns böcker om vissa författare (ex J R R Tolkien) eller böcker om författare inom vissa genrer. Självklart finns det böcker exklusivt om olika genrer, såsom fantasy eller deckare.

Tänk källkritiskt – hur aktuell är boken och kan bokens ålder höja eller sänka värdet på innehållet?

Uppsatser

Ni kan dessutom hitta bra material på uppsatser.se (exempelvis om historiska romaner eller fantasy) – titta gärna på vilka källor författarna har använt sig av. Börja med att söka brett för att sedan, om det behövs, snäva av. När du söker på dina utvalda ord söker servern i titel, nyckelord, inledning och sammanfattning.

Tänk källkritiskt – håller andra källor med vad dessa författare säger? Finns det verkligen en syn på vad genren är?

Viktigaste frågorna att ställa sig

Dessa frågor listar Wikipedia som goda grunder för en saklig källkritik.

  • Vem är källans författare? Är författaren expert på området och neutral?
  • I vilket syfte har källan skapats? För att sakligt presentera faktauppgifter, för att göra reklam, för att argumentera för egna åsikter eller för att underhålla?
  • Är informationen aktuell? Går det att hitta något datum för publiceringen?
  • Har andra faktagranskat och godkänt publiceringen? Ligger en myndighet eller stor organisation bakom informationen, och är det viktigt för organisationen att informationen är korrekt? Är källan en forskningspublikation som har granskats av andra forskare? Är källan en lärobok som har getts ut på ett akademiskt läromedelsförlag?
  • Kan andra kontrollera uppgifterna? Uppger författaren i sin tur källor, eller redovisar författaren tillvägagångssätt som han eller hon har använt för att komma fram till sina slutsatser på ett sätt så att undersökningen eller experimentet kan upprepas?
  • Går det att hitta andra trovärdiga källor? Säger andra källor samma sak?

Läs mer om Källkritik på Mediatekets webbplats. När du slutligen skall redovisa ditt arbete skriftligt kan det vara värdefullt att hänvisa till källorna på rätt sätt. Titta under Rapportskrivning så får du bra tips.